Det gör mig så ledsen
Hela dagen idag var vi iväg i Manavgat för att fixa saker fram och tillbaka. Men efter mycket om och men så fixade vi äntligen vårat visum med hjälp av en mycket god vän till ägarna där vi bor som gick i "borgen" för oss, och efter det skojade vi och kallade han pappa. Jag kommer hem skriver det på facebook nåt i stil med. " Nu har jag fixat visum för tre månader :) Har fått en ny pappa och en syster och en bror, tror jag stannar här föralltid." Fick ingen possitiv respons överhuvudtaget av min egna släkt. Det gjorde mig extremt ledsen. Jag är så otroligt lycklig över att vara här så sitter mina egna nära och kära och trycker ner mig så djupt att jag vill börja gråta. Jag skulle aldrig någonsin göra så mot någon som var glad över någonting.
Nu mår jag bara skit och känner inte för någonting. Ska jag inte få vara glad? Jag har varit med om så otroligt mycket i mitt liv och till 90 % har jag klarat mig upp när jag varit nere av mig själv. Jag har alltid brytt mig så mycket om alla andra och jag har också alltid under varje släktträff stått ut med att få massor med skit på mig för att jag inte vill sjunka lika lågt. Men nu ger jag upp jag orkar inte längre ge utan att få nåt tillbaka.
Jag är tacksam för alla er som hjälpt mig så otroligt mycket, min farbror, min pappa och Anette och jag är tacksam för att Emelie och min otroligt fina mamma är glada för min skull det betyder så otroligt mycket. Jag älskar min familj precis lika mycket vart jag än är i världen! <3
Jag är så himla känslig nu så förlåt om jag skriver ut det här i min blogg. Jag orkar inte att folk pratar om mig här nere. Killar går så himla långt att dom till och med går till K´s jobb och pratar illa om mig. Jag förstår han varför han blir osäker när dom håller på men jag blir så himla trött på att behöva förklara mig varje gång.Jag gillar verkligen K och att han finns där för mig gör allt så mycket lättare. Jag vill vara här med han och tanken på igår att det kunde
vara sista gången han låg och höll om mig och pratade med mig om inte visumet skulle gå igenom gjorde så ont.
Så otroligt fina syskon <3
Nu mår jag bara skit och känner inte för någonting. Ska jag inte få vara glad? Jag har varit med om så otroligt mycket i mitt liv och till 90 % har jag klarat mig upp när jag varit nere av mig själv. Jag har alltid brytt mig så mycket om alla andra och jag har också alltid under varje släktträff stått ut med att få massor med skit på mig för att jag inte vill sjunka lika lågt. Men nu ger jag upp jag orkar inte längre ge utan att få nåt tillbaka.
Jag är tacksam för alla er som hjälpt mig så otroligt mycket, min farbror, min pappa och Anette och jag är tacksam för att Emelie och min otroligt fina mamma är glada för min skull det betyder så otroligt mycket. Jag älskar min familj precis lika mycket vart jag än är i världen! <3
Jag är så himla känslig nu så förlåt om jag skriver ut det här i min blogg. Jag orkar inte att folk pratar om mig här nere. Killar går så himla långt att dom till och med går till K´s jobb och pratar illa om mig. Jag förstår han varför han blir osäker när dom håller på men jag blir så himla trött på att behöva förklara mig varje gång.Jag gillar verkligen K och att han finns där för mig gör allt så mycket lättare. Jag vill vara här med han och tanken på igår att det kunde
vara sista gången han låg och höll om mig och pratade med mig om inte visumet skulle gå igenom gjorde så ont.
Så otroligt fina syskon <3
Kommentarer
Postat av: Karen
That's Turkey life, det kommer ALLTID til å være noen som prøver å lage drama. Min kjære fiancee fikk høre MYE om meg fra forskjellige asshole boys som ikke var sant. SSkit i det (:
Trackback
